Black Friday och annat

 

bild 2 (5)Det är Black friday och vår i luften och med dom följer galna vårkänslor. Det är så underbart att helt plötsligt få besök av dom. Speciellt i november. En helt ny erfarenhet som jag välkomnar ofta och mycket! Lov och häng med kiddozarna som började veckan bidrar säkert till ruset. I måndags packade vi schysst ”skate” lunch bestående av Mc Donaldswraps (jag vet, skitdålig mat men ibland så!), hoppade på en buss som tog oss till Maltas största skatepark. Brädan under armen och hjälmen på ryggan.  F som är våran brädåkare var supertaggad. Lite roligt det där med, vad vi väljer att se, det ser vi.  Redan första dagen F tog  skolbussen (som passerar rampen på väg till skolan) noterade han parken. Själv har jag sprungit i de trakterna säkert 10 ggr och aldrig lagt märke till den…. Ja, ja nu tog vi oss dit och hade urkul! Konstaterade dock att skydd måste införskaffas. MÅNGA! Jag ska verkligen försöka lära mig detta. Och fort måste det gå, för hur länge tror ni att Felix tycker det är kul att hänga med morsan i parken:-)

bild 1 (5)


Varför kommer man alltid på vad man ska säga när det är försent! Oftast händer det dom gånger när man överrumplas och hamnar i situationer som gör en stum! Precis det hände när jag var med tjejerna på golfbanan i veckan. Jag har gått in och fixat lite dricka och annat gott som vi ska ha med oss runt på rundan. I dörren till klubbförådet möts jag av en F som ser helt livrädd ut. Mamma, det är en kärring där inne som säger massa konstiga saker till mig. Du måste hjälpa mig. Valet av ordet kärring får mig att förstå att det är något som är på tok:-) Inte alltför oftas använt! Kärringen kommer fram till mig och säger det har kommit in klagomål från tävlingen i lördags. Några damer på klubben tycker att din dotter har för kort kjol. Andas. Andas. Andas Sus! Lyssna, lyssna, lyssna. Tänk, tänk, tänk innan du exploderar! När jag lyssnat, andats och tänkt tar jag sats och sammanfattar  ”lugnt” och ”sansat” mina åsikter kring det kärringen just talat om för mig.

  1. I klubbens dresscode regler står ingenting skrivet kring laglig längd på kjolar. Om det finns undantag i dessa regler så är det ingen som har informerat oss kring detta.
  2. Idag designar de stora sportmärkerna golfkjolar som är korta. Det betyder att vi som vill,  slipper se ut som tanter när vi spelar golf! För din infomation så barn min dotter på lördagens tävling, den senaste golfkjolen som Nike tagit fram.
  3. Malta är för litet för att ha juniortävlingar varför mina döttrar ”tvingas” spela i seniortävlingen. För damerna som klagat skulle jag vilja föreslå ett studiebesök på någon av tävlingarna på juniortouren. Skulle resultera i förståelse och antagligen en ”nakenchock”:-)
  4. Min dotter är en extremt duktig junior som är här för att spela golf och utveckla sitt spel. Jag trodde att alla lady’s här på klubben också delade detta fokus!

Kärringen ser lite besvärad ut och fortsätter jag är ledsen men min uppgift är bara att framföra de åsikter som jag hört. Plötsligt tar samtalet en helt ny vändning och det som nu kommer ut ur kärringens mun….. du vet, det är många äldre män här ute och du (läs vi) vill väl inte att dom ska lockas av att titta på de unga tjejerna. 

Explosion! Hela kroppen exploderar och nu tar jag i ifrån tårna och avslutar detta absurda samtal ok, it’s that what all this is about, then this club has big problems…..

bild (5)Asså, galet! Svartsjuka tanter med gubbsjuka män- ni ger er inte på mig och mina snygga tjejer! Det kan jag lova! Funderar mycket på denna händelse och det är bara att inse att min ”lilla” tjej börjar bli stor och detta är bara början. Mycket galet och sjukt i samhället som kommer med det. Men en sak är säkert- jag (vi) kommer alltid att finnas där när ni behöver<3.

Ja, ja, när vi väl släppt detta och tjejerna pratat av sig sin ilska så hade vi en kanondag på banan! Alla tre i korta, korta kjolar:-)


Innan jag flyttade till ön satt jag varje månad i nämndmöte. I barn och utbildningsnämnden. På sista mötet innan sommaren var den hetaste frågan på agendan skolmaten. En konsult hade anställts för att lägga en strategi för att uppnå målet om en hälsosam, ekologisk och miljömedventen kost i kommunens skolor. Serveras det fruktyoghurt till mellis eller limpa utan rågmjöl i blir det ramaskri bland föräldrarna och rektorns mobil går varm. Bra tycker jag. Kan dock inte låta bli att skratta när F kommer hem och berättar om sina upplevelser på hemkunskapen. Wraps gjorda på tacobröd fyllda med chokladsås, bananer och glass. Frågor på det? Barnen ska ju bli självständiga, lära sig att en dag fixa middagen själva…..:-) Sockerchockad F tackar då inte nej. Glädjer mig dock åt att han iaf reagerar.  Allmänt är vi så galet kostmedvetna just nu. Det är relativt lätt att få tag på hälsosam mat både i affärer och på resturanger. Dock inget jag upplever här på ön. Beställer jag en sandwich får jag halva tallriken med chips. Beställer jag en sallad får jag halva tallriken med coleslaw. Nej, en lunchresturang som serverar raw food är vad ön behöver! Undersöker intresset!

bild 2 (6)

I helgen kommer mor och far! Skyltsöndag ska avverkas! Julgran ska INTE inhandlas. Till er som klagar på att julgranarna är dyra…. här på ön får du ge  €50 för en liten, oansenlig gran. Dock levererad i kruka:-) Kanske ska jag köpa en och låta dyrgripen konserveras. Undrar just från var import av granar sker?

bild 3 (4)

bild 4 Avslutar med den STORA frågan ”Good or bad news?”  Ska fundera på saken……

Għalija it-tweġiba hija faċli!

Fina helgen till er alla!

/Sus

Ön lyses upp…

Så var det min tur! Den varmaste, soligaste, finaste dagen i november kommer den. ”Hem”längtan! Funderar på varför? Får också frågan varför? Kan inte svara på det. Inte är det novembervädret i alla fall:-) Skyller på de sociala medierna med alla dessa bilder på kompisar som kramas, skrattar och har kul tillsammans!  Eller var det kanske igår kväll när fyra chattar öppnades samtidigt med fina vänner som ville chatta! Saknaden av IRL blir påtaglig och jag vill också vara där! Eller egentligen vill jag att alla ska vara här! I solen. I värmen. I ljuset. Med mig:-). Får nog bli en liten tripp hem efter jul. Nu gläds jag åt att mor och far kommer till ön nästa helg. Härligt! Och vet ni, igår hade vi  kära P och B på middag, skypemiddag.  Från den lilla ön i Stockholms skärgård smög dom in vid middagsbordet via ”paddan”. Galet bra! Mer sånt!


Är tillbaka i löparspåret igen! Tack gode att hostan har försvunnit. Det känns verkligen att den tagit musten ur mig. Sakta men säkert laddar jag nu vidare för maran i februari:-) med yoga, simning, styrka och löpning. Har fått tips om lite längre rundor som tar mig till nya ställen på ön. Tänkte också minska på croissantintaget….Haha, har värsta hypen inför detta lopp trots att dom vana talar om för mig att äh, det är bara en halvmara. Bara att springa!  Men jag tycker det är kul ju! Första gången är alltid den första. Jag tänker gå in för det till 100 %!

IMG_0117

Träningen smittade av sig på barnen idag:-)

bild (2)Visst blir det adventsstämning här på ön också. Affärerna svämmar över av julgranskulor i regnbågens alla färger. Det ena skyltfönstret pråligare än det andra. Tusentals lampor smyckar vägar och husfasader. Neonljustet liksom kryper in i mitt vardagsrum. Ger de vita väggarna en blålila färg. Kommer inte undan…:-) I mer än tio år har jag bott ute på landet där det enda ljuset såhär års är en liten enslig slinga som jag brukar hänga i granen utanför ytterdörren. Det här är något nytt. Jag erkänner, det är ljust, jätteljust! Men väljer jag att bostätta mig mitt på självaste ”Biblioteksgatan” får jag faktiskt skylla mig själv. Eller hur? Tröstar mig med att elräkningen antagligen kommer ligga lägre fram till julstöket är över…:-). Mina egna lampor får vila.

Det mest märkvärdiga i allt är att jag går och köper julpynt och julklappar iklädd short och flipflop. Slipper svettattacker varje gång jag går in i en affär och kan avsluta julshoppingen med ett bad<3

Med november kommer också grönskan och fukten. Den lilla grönskan som finns är vacker och efterlängtad. Fukten är intressant och antagligen har vi ännu inte fått känna på den fukt som komma skall…men småblöta sänglakan talar om att det är på gång:-)

Nu laddar vi för några lediga dagar då skolan är stängd. Dagar som vi fyller med bland annat golf, vandring och afternoon tea. Mer om det sen!

Il-poter ta ’issa

/Sus

Det kallar jag brunch!

Klockan ringer 8.00. Idag blir det bara kaffe och tidning. Ingen frukost. Detoxar sen igår kväll för att göra magen redo för dagens brunch. QSI har bjudit in till internationell brunch. Det innebär 23 länder representerade och minst lika många dishes:-) Väcker barnen som glatt hoppar upp trots att dagen stavas lördag. Stoppar i A lite alvedon så hon ska orka göra annat än att ligga i sängen. Stolta packar vi ner vårt guld i väskan och drar mot festligheterna. Tänk att det ska behövas en inbjudan till en intenationell brunch på Malta för att jag ska ställa mig och baka lussekatter. Dubbel sats! (viktigt på riktigt..kanske:-))

bild 1 (2)Väl på skolan möts vi av hyperamerikanska och hypertrevliga Mr and Mrs Fisher som välkomnar med öppna armar! Rektor och pedagoger på skolan. Dagen till ära iklädda jeans, hoodie, keps. Ja allmänt casual. Barnen för övrigt chockade. Har aldrig sett sina manliga lärare i annat än kostym! Skön känsla att veta att dom också kan bära shorts och T-shirt:-) Vanliga människor helt enkelt.bild 1 (1)Vi får fylla i en food tag. Den stora frågan dyker upp innehåller lussekatter nötter? Skriver till kan innehålla spår av nötter... för att vara på den säkra sidan:-) Vad vet jag? bild 4 (1)bild 3 (1)Låt frosseriet börja! Vi äter och äter. Det bjuds på ryska dumplings, piroger från Palestina, ostar från Italien, tyska korvar, sockershockpaj från USA, Maltesiska kakor med mycket, mycket mer. Fina samtal blandas med god mat. Alla familjer verkligen bjuder på sig själva till 100 % och tillsammans skapar vi en fin brunch i ett sommarvarmt Malta! bild 2 (2) Ingen av oss vill  åka hem men ”frukosten” är  klar och lördagen fylld med en massa andra aktiviteter som väntar. Tacksamma och mätta lämnar vi festen glada över att våra lussekatter mättat en massa länders magar:-) På vägen hem funderar vi på vad vi ska bjuda på nästa gång? Sill? Eller kanske surströmming?

Buns huma amazingly tajba!

/Sus

Viktigt på riktigt

Trivs ni på Malta? Får frågan ganska ofta. Nästan varje gång jag träffar en ny person här på ön. Tidigare har det naturliga svaret varit typ so far so good med förklaringen att jag endast bott här sen i mitten av augusti. I veckan kunde jag dock konstatera att svaret ändrat innehåll och tonalitet. Jag hör mig själv säga  Jag trivs jättebra MEN det stör mig hur skitigt det är överallt. Hur illa sophanteringen fungerar. Har också väldigt svårt att förstå hur den tysta kommunikationen fungerar på trottoarerna. Nu pratar jag inte om barnvagnar- på – rad- problematiken utan männsiskor utan varken barnvagn eller väskor. Bara tanken på att behöva gå åt sidan eller släppa förbi finns inte. Hellre riskerar dom en krock och går rakt på eller låter någon annan sköta vejningen. Jag jobbade länge på att inte ge vika. Gå rakt på. Men svensk som jag är rättar jag mig in i ledet och istället riskerar mitt liv genom att gå ut på gatan för att kunna passera. Lika bra som dom oskrivna reglerna verkar fungera i trafikkaoset, lika illa fungerar dom på trottoarerna. Ofattbart! Jaja, det är väl tur att jag börjar gnälla lite. Inte bara ser solen och det varma havet 🙂 Mänskligt helt enkelt.

Hör mig själv som 77- åring på senaste springrundan. Eller rättare sagt, jag lyssnar på en person som ser tillbaka på sitt liv och sätter ord på känslor och beteenden som jag reflekterar mycket kring. Som jag är mitt i. Lite som ”kunde inte sagt det bättre själv- känslan”.  Låter det skumt? Det var skumt men samtidigt en fin känsla. En känsla av tillhörighet. Samtalet. Det är delar av samtalet mellan Triumf och Barbro Lindgren som grep tag i mig. Barbro är i och för sig sen länge en av mina stora idoler. Idoltiteln fick hon när jag som 10 åring skrev ett brev till henne och hon, bara inom några dagar gav mig ett långt och utförligt svar. Kungligt! Barbro berättar om hennes starka behov av frihet. Hur hon backar tillbaka när hon får en känsla av att andra talar om för henne hur, var, när och varför. Också utmaningarna och svårigheterna ett starkt frihetsbehov kan skapa. Rädslan för att såra andra. Att verka ointresserad och egoistisk. Det handlar ju inte om det. Klart man älskar alla sina nära och kära. Klart man stortrivs i sina vänners och bekantas närvaro. Men balansen är svår. Barbro berättade också om hennes skolstart som resulterade i depression.  Varför? Hennes teori var att hon gick från en vardag (barndom) som andades mycket frihet till en vardag inom fyra väggar fyllt med ”påtvingat” innehåll. Har själv haft svårt att hantera de gånger barnen, helt spontant, sagt att skolan känns som ett fängelse. Ska jag sitta här i 12 år?  Jag delar hennes teori. Äh, stannar där! Lyssna vänner, lyssna på Barbro:-)

Appropå skola har jag varit på mitt första utvecklingssamtal (för alla tre) på ön! Eller parent and teacher conferences som det heter på QSI. Så här går det till.

bild (10)Skolan är stängd för alla elever. Mellan klockan 9am till 4pm kan du som förälder komma till skolan. Väl där leds du in till en stor sal där alla skolans lärare sitter vid varsit skrivbord. Jakten på uppmärksamhet kan börja. Inget kösystem, inga bokade tider, no mercy:-). Bara att hugga första bästa lediga skrivbord. Då jag själv knappt varit på skolan sen start har jag med mig ett papper med bild och namn på varje lärare. Vore ju grymt pinsamt om jag skulle kalla Mrs för Ms eller liknande… Har också, samma morgon, gått igenom med barnen lärarnas egenskaper, för- och nackdelar samt vad jag bör tänka på:-). Jag går till första, bästa, lediga lärare. Idrottslärare Mrs Roberta. Ärkefel! Nybörjarmiss! Inte tänker väl jag på att jag bör ställa mig i kö hos den lärare som pratar mest och längst. Istället är jag klar med idrotten efter fem minuter och får därefter snällt och vänligt sätta mig i soffan och vänta på nästa. Provresultat, framsteg, styrkor, svagheter och mål. Allt diskusteras högt och ljudligt. Inga väggar, inga hemligheter, ingen sekretess. Underligt är min första tanke. Själv van vid svenska utvecklingssamtal bakom stängda dörrar där allt är sekretessbelagt. Tänker samtidigt att det är rätt befriande. Minskar konkurrenstänket. Det är väl ingen annan förälder som har intresse av att veta hur det går för mina barn! Eller? Efter fem timmar (suck) har jag gått laget runt. Med händerna fulla med papper och diverse rapporter. Huvudet fyllt av summativa och formativa bedömningar (om barnen) och en kurrande mage sätter jag mig i taxin som tar mig hem. Givande? Ganska. Hade dock många intressanta, pedagogiska diskussioner med några av lärarna. Gav mig mycket att tänka på. Om barnens beskrivningar av sina lärare stämde? O ja! I allra högsta grad:-)

Barnen gick på tre olika skolor i Sverige. När dom nu går på samma skola d v s möts av liknande utmaningar, märks det tydligt vem av dom som fått med sig ”rätt” kompetens och färdigheter ifrån tidigare skola. Inte vem som kan flest årtal eller rabblar gångertabellerna snabbast. Nej, utan vem som fått en undervisning som syftar till att förbereda sig för en värld i ständig förändring. Som står stark och trygg inför nya situationer och tacklar dom med nyfikenhet och mod.  Alltså den undervisning och pedagogik som vi önskar att alla våra unga vuxna fick idag. Nu ser det ju tyvärr inte ut så (trots att vi lite för ofta skryter om det i Sverige…) Men Danderyds Montessoriskola har kommit långt här! En skola som förbereder sina elever för det okända. För överraskningar. Till exempel föräldrar som bestämmer sig för att flytta till en ö i Medelhavet.

Minns en sen kväll i våras.  F hade prov i religion, Islam. Vi satt och gick igenom ett antal papper med långa texter. Sura som bin var vi båda två. A för att hon inte förstod varför hon skulle lära sig något som hon aldrig skulle ha någon användning för. Jag, för att det saknades något att relatera texterna till, d v s det var ren utantilllärning. Härom dagen kom A hem från skolan. Med glöd i ögonen berättade hon för mig länge och med full inlevelse om Islam. Om hur hennes muslimska vänner i klassen hade läst ur Koranen för dom. Om Ramadan, om bönestunder. Att hennes vänner inte får sminka sig eller ha vilka kläder dom vill. Ja helt enkelt om Islam. Allt tråk och alla svåra ord var nu satta i sin rätta kontext och plötsligt viktigt på riktigt! Hon delade också en hemlis med mig. Vet du mamma. När vi är på stan tillsammans smygprovar tjejerna både kläder och smink i provrummet…..:-)

bild

Tänker ofta att jag borde skaffa mig en mic. En osynlig mic som jag kan sätta fast någonstans på kroppen. Som jag kan trycka på när stunder som dessa dyker upp. Dom dyker upp mest hela tiden. Nästan varje dag något nytt som jag vill fånga. Fånga entusiasmen, glädjen och lyckan i berättelserna. Vissa kommer jag hålla för mig själv och plocka fram vid speciella tillfällen. Andra vill jag sprida för eftervärlden, i utbildningssyfte. Låta folk inspireras och lära av dessa starka berättelser som skapas när lärande är upplevelsebaserat. Informella lärandet när det är som bäst!

Viktigt på riktigt- Kinderägg:-)

Viktigt på riktigt- Kinderägg:-)

Lite patriotism får sluta dagens tankar….

Sveriges bidrag till Junior Eurovision! Utan att vara alltför insatt- grymt jobbat!

Għada huwa brunch internazzjonali li jgħodd!

/Sus

Höstvindar med råge!

Ibland matchar alla händelser i vardagen så bra. Tillsammans utgör dom en skön helhet utan att några planer har gjorts. Inga manus, partitur, recept eller kartor ligger bakom. Bara livet själv. 

Skärmavbild 2014-11-07 kl. 22.51.43

Jag går direkt från höstlov rak in i influensans täpta värld. Blir så hiskeligt sjuk numer (på äldre dar rättare sagt). En förskylning och det tar evigheter att bli frisk. Passande nog kommer hösten till Malta. Regnskurar och sol om vart annat. Det sandblandade regnet är så häftigt. Kommer från ingenstans och är så kraftigt. Likt monsunregn. Lämnar ifrån sig en ockrafärgad hinna på alla ytor det träffar. Vindbyarna får stolar och andra lösa föremål på terassen att förflytta sig och det bildas vågor i poolen. Noterar att en bit puts från fasaden har släppt. Kanske inte det smartaste materialet i detta fuktiga klimat? Äh, det putsar dom snabbt över. Sett till väggen i sin helhet så verkar lappa och laga metoden va det som gäller!

IMG_5831

Rösten kommer tillbaka sakta men säkert. Känner att det är hög tid att ge mig ut och blanda mig med människor utanför husets väggar.  Inget ont sagt om konversationerna på hemmaplan men en mix är alltid bra:-) Tur ni trotsade på en skypedate mor och far. Frussen tar jag tjocktröjan och halsduken på. Värmer gott den svidande halsen. Hittar ett nytt kafé. Dom säljer chai latte. Inte helt självklart för ett fik här på ön har jag förstått. Bevittnar ett kärt återseende vid bordet bakom mig. Dom har inte setts på väldigt länge och slås av hur fort tiden går. En har varit hemma i Grekland och nu flyttat tillbaka. Den andra, vars dotter blivit 4 år, väntar nytt igen. Vilken glädje. Vilken lycka dom bjuder på. Så stark att den sprider sig och smittar av sig hos oss alla som sitter i rummet.


Noterar att jag pratar lite extra med  alla jag träffar. Till och med han i järnaffären. Vi diskuterar hur dumt det är att kortsystemet inte slagit väl ut på ön. Hur dumt det är att bankerna envisas med att ta ut så stora avgifter. Jag håller med och svär över alla coins som skräpar i plånboken p g a ”cashbehovet”. Det leder oss in i en diskussion kring pengarnas utseende i Sverige…. Som sagt, stort konversationsbehov som lagrats under en vecka:-)


Passerar damen med blombussen.  Inga kryddor idag heller. Blir ingen leverans från Italien förens stormen har lagt sig, berättar hon. Vissa verksamheter är verkligen beroende av väder och vind här på ön. Bussen som i vanliga fall är översvämmad av diverse grönt, känns tom och ödslig. Några stackars nejlikor som klarat sig. Plockar med mig lite japanskt gräs (jag kallar det så) som får pryda grannen Ewa Norrthons vas.

IMG_5852Vi kommer hem alla samtidigt. Härligt när huset fylls av all energi barnen har med sig hem från skoldagen. Funderat många gånger var den energin kommer ifrån. Trots långa skoldagar och stora utmaningar både i skolarbetet och allt det sociala, fullkomligt sprutar det ut ord ur deras munnar varje dag! Alla på samma gång! En efter en försöker dom överrösta varandra för att få berätta just sin historia. Fullkomligt älskar det!

I brist på en öppen spis som hade värmt gott idag, tänder jag alla ljus vi har i lägenheten. Vi trycker våra näsor mot fönstret och fascineras av stormen som nu lagt i en ny, högre växel.


Fredagslugnet lägger sig. Alla går åt sitt håll och gör precis det där som man velat göra hela veckan men inte riktigt hunnit. Tjusningen med just fredagskväll. Känslan av total frihet!

köket

Tjejerna trotsar stormen för att gå till affären. Jag förstår varför när jag ser deras muggar med varm choklad som dom bjuder sin bror på. Blev han glad? Skojjar du! Jag fick världens största kram… ,säger F.

IMG_5847

För mig innebär det matlagning. Passar perfekt in en dag som denna. Helst massa nya recept som ram som jag sen fritt kan förvandla på just mitt sätt. Skaparglädje! Ger mig in i rawfood’ens värld. Påminns att det inte uppskattas av alla i familjen men låter det passera denna gång:-).

IMG_5846Gör röror en masse medan temperaturen inne i stekens mitt  långsamt  går mot sina perfekta 80 grader. Hummus med blomdamens färska basilika stärkt av Cayennepeppar. Klassisk tapenade på svarta oliver. Rivna morötter och rödbetor från ön blir gott med en massa rostade pumpafrön som ger skönt tuggmotstånd. Bönexplosion med vackert mörkröda kidneybönor blandat med soyabönans milda, gröna ton. Fetaost får krydda. Soyabönor med färsk chili, sesampasta och vitlök.

IMG_5848

Saknar dock mina vackra skålar…Madeleine, vi måste ut och leta:-)

Kanske är det så att ALLA dagar matchar på nått sätt. Inte bara ibland utan alltid? Tror det egentligen handlar om att inte missa de små händelserna. Dom som utgör detaljerna!

Weekend sbieħ li kulħadd!

/Sus

 

Från en ö till en annan!

IMG_5701Tänker att livet är som ett gäng dominobrickor som står uppställda i varierande mönster beroende på vems liv dom tillhör. I slow motion knuffar dom varandra en efter en i skiftande riktning. Ibland bryts ”kedjan” och då blir det stopp för en stunds renovering. Andra gånger har brickan två eller fler vägar att välja emellan. Den väljer en. Brickan som valde Maltavägen ledde mig i förra veckan till Sicilien. Inte en chans att jag hade tagit med mig familjen på golfresa till Sicilien under höstlovet om jag bott i Sverige. Skåne. I Skåne hade vi varit. Stängt poolen, tagit in utemöbler, stoppat in vinterfönstren. Ja, helt enkelt gjort lilla huset redo för den långa vintern. Nu var det redan gjort (tack kära M för allt slit) så varför inte se lite nya ställen på jorden. Från en ö till en annan. En jättestor ö i jämförelse med Malta. Faktiskt Medelhavets största med sina 25 700 km².

Ni vet dom där gångerna när man är omgiven av en himla massa trevliga människor. Mat och vin en masse blandas med samtal. Tiden står still och dagen som komma skall känns fjärran bort. Plötsligt ringer väckarklockan, okristiligt tidigt, och ännu en gång funderar jag på när jag ska lära mig, inse hur morgontrött jag är. Ja, ja, ibland har man inget val. En stor, varm, härlig familj från Borås (nu pratar vi typ 14 personer…) njuter höstlov på Malta. Klart vi måste hinna träffa dom innan vi reser. Trevligt som alltid! Tack familjen S för en härlig kväll!

Till Sicilien från Malta åker du med den lilla resväskan på en weekendresa. Det märktes tydligt redan vid incheckningsdisken att vår familj inte tillhörde denna grupp resenärer…Fyra golfbagar, fyra 100 litersbagar, 4 handbagage och några kuddar som envist skulle hänga med:-) Det här med light travel är inte så lätt inom golfvärlden. En kort stund, drömmandes i kön, bytte jag plats med den snygga italienskan som stod framför oss. 100 % matchandes alltifrån väska till halsduk till skor…. Allt nätt, smidigt och samlat:-)

Väl på Sicilien, i hyrbilen på väg från Catania till hotellet får jag en känsla av att vara i Sverige. Det känns så familjärt på något sätt. Grönt, bergigt (ja, i norra Sverige är finns det berg..) och så IKEAskylten förståss:-) Galet vad den symbolen väcker känslor. Redan starkt implemeterat hos barnen som skriker i baksätet. Kolla! IKEA!!! Vid den här tiden på året brukar det vara solens värme, grönskan och sommaren som jag trånar efter. Inte denna gång. Allt detta har jag i mitt nya hemland. Miljöombytet är vad jag söker. Kontrasterna som synliggör skillnader. Som skapar nyanser. GPS’en lever sitt egna liv. Dess rykte att vara pålitlig får oss att låta hen välja rutt. Den tar oss till vägar och områden som vi aldrig hade valt själva. Såhär efteråt tänker jag att den ville ta ner oss turister på jorden. Visa oss att landet inte bara består av tjusiga hotell och blåa hav. Visa oss den mörka sidan. Resan till hotellet blir en wake up call men också en utmaning rent pedagogiskt. Hur förklarar man för barnen varför det sitter unga, välsminkade, lättklädda tjejer längs de slingriga landsvägarna. Vägar som utan dessa unga tjejer skulle upplevas som en idyll, får mig i stället att känna sorg, avsmak och ilska. En ilska som svämmar över när vi passerar bilen som stannat och mannen som öppnat sin dörr. Beklämmande. Suck!

Satt och lyssnade på en man (50+) härom veckan som uttalade sig om golf. 

”Dom som sysslar med golf kan inte ha så mycket annat roligt i livet. Jag menar, det tar ju så mycket tid! Spelar man golf så har man inte mycket tid till något annat i livet… Då är det bara det man gör….”

IMG_5657Vet inte riktigt vad jag ska säga. Lyssnade men insåg att det inte fanns någon uppsida att ge sig in i någon diskussion. Visst, visst. Så är det nog, svarade jag istället:-) Golf är inget man bara spelar. Det är ett helhetskoncept. En livsstil. Att bo på en golfresort är som att vara i en liten bubbla under en tid. Som i en liten artificiell värld. Typ som all inclusive med ”bamseklubb”.  Lika fast olika:-). Sova, träna, bada, äta, spela golf- allt inom samma område. På morgonen springer jag längs golfbanan. Tee efter tee. Funderar en kort stund på hur hålet bör spelas. Golfbanor på tidig morgon och sen kväll är något alldeles speciellt. Något som vem som helst som uppskattar vacker färg och form skulle njuta av. Dofterna, lugnet, vidderna. Allternativt sover jag extra länge med gardinerna fördragna. Beroende av vad jag väljer formar det resten av dagen. Som alla val vi gör här i livet. IMG_5654 IMG_5727Vid frukosten möter jag M och F. Dom har under åren skapat en tradition. Att vara dom första som hugger in på buffen. Det är något speciellt med hotellfrukost. Överflödet av allt från frukt till bakelser. Den totala frånvaron av ”nyttigt” ”hälsosamt” ”kalorisnålt”. Intag av mat som om det vore den sista måltiden….. M hade bokat startider kl.8 på morgonen. Hela veckan! Med tanke på hur länge en hotellfrukost tar att slutföra gick jag direkt vid ankomsten och bokade om veckans starttider till en mer passande tid:-)

IMG_5695Hotellet har lånecyklar. Har inte cyklat sen Skåne i somras. Vilken lycka att ta sig runt området med cykel. Bland rabatterna som prunkar vackert med meterhöga lavenderbuskar. Bländas av hortensiablommor i regnbågens alla färger. Parera mellan skalbaggen som är ute på en långsam promenad och ödlan som hastigt ilar över gångarna, rädd för att bli överkörd. Barnen noterade att det bara var vi som använde cyklarna. Tyckte vi var lata. Inte lata. Smarta, rättar jag dom:-)

Två banor finns på området. En links och en parkbana. För er som inte spelar golf, dom skiljer sig lite åt. Linksbanan är mer öppen med mycket vatten. En riktig utmaning när vinden ligger på. Parkbanan är lite mer som det låter. Lite smalare med träd och buskar. Jag tycker en del av golfens tjusning är att GÅ runt banan. Har dock förstått att det är för mycket begärt att  få barnen att gå runt banan fyra dagar i rad. Speciellt F som inte har golf som favoritsport. Mutor? Nej!, men resulterar dom i att hela familjen hänger med på banan så okej då! Mutan jag pratar om är golfbil.  Lyckan i F ögon när han kör sina syrror runt banan:-) Legoland släng dig i väggen!

Ja, vi uppskattade verkligen Italien. Alla i familjen, på just sitt sätt. Jag avslutar idag med F sammanfattning.IMG_5664

Mamma, förutom att internet suger så är nog Italien det vackraste land jag vet:-) 

Mer galenskap från resan? KOLLA HÄR!

Arja kondizzjonata ġġib inti out tkessiħ!

/Sus