Harmoni på hög nivå….

Vi hoppar in i hyrbilen, krånglar oss ut ur storstaden med ett enda mål- ”mot bergen”! Känslan den känslan när vi tillslut kommer fram till lilla byn där vägen börjar som ska ta oss upp till toppen. Denna gång var vi dock osäkra på om vägen vi valde skulle ta oss till målet. Efter ett antal kurvor och mer eller mindre trevliga diskussioner kring vägval…. passerade vi tillslut mållinjen. Där stod han, på 1500 m, Heinz! Med öppna armar blev vi välkomnade till Gasthaus Paletti som skulle bli vårt hem under kommande vecka. Och hemkänsla blev det med råge. Med en vecka kvar till julhelgerna var familjen Paletti fullt sysselsatta med att förbereda inför invasionen av turister som anländer på julafon. Som enda gäster blev vi uppassade på ett kungligt sätt. Ibland på gränsen till curling. Ovant och ibland lite väl närgånget men skam den familjemedlem som klagar!

DSC_0597 Det finns många fördelar med att ha barn i en skola som slutar redan den 12 december. En av dom är att du får glaciären för dig själv. Glaciären var ett måste denna gång då snön lyste med sin frånvaro. Känslan av vårskidåkning är dock inte fel den heller….

DSC_0584


Står på toppen och ser våra tre kiddozar susa ner för backen. I stort sett helt oberörda av backens isfläckar, opistade form och lutning. Tänker tillbaka på år av skidåkning. Skidåkning som kanske inte alltid varit friktionsfritt. Minns de kallaste, mökaste dagarna i fjällen. När det började hade vi en eller två ungar sovandes i vagnen nere vid värmestugan och den andra hängandes mellan benen i ankarliften. Varm choklad spillandes över täckbyxor och vantar. Täckbyxor blötvarma av kiss då närmaste toalett var alltför långt bort ..skidskolor som började alltför tidigt på morgonen. Ja, ibland mer blod, svett och tårar än njutning:-) Nu rinner en tår nerför kinden där jag står. En tår av ren och skär lycka. Vilken gåva att få hänga här med dessa stjärnor uppe på alpens topp. Skratta tillsammans i liften. Äta långa luncher. Leta race som ingen annan hittat! Snacka om pay-back- time:-)

En veckas Tiroler mat kräver sin träning! Det är tur att cerpentinvägarna lockar fram lusten att löpträna. Utsikten d v s belöningen som når dig ju högre upp du kommer. Svag lutning som ger kroppen en mjölksyra som känns i flera dar. Ännu en gång tårar av glädje:-)

bild 1 (1)


Vi gästas av sis P och G i slutet av veckan:-) Galenpannorna hade med sig en gran! Fraktad på planet från Sverige! Klart vi Malteser måste ha en gran!

DSC_0617

Husets ägare Fritz och Heinz fick kämpa fram ett leende när de förstod att det skulle stå en plastgran i deras hutte under veckan…..dock fick vi en överraskning då vi en morgon möttes av en välpimpad gran. TACK Fritz och TACK P OCH G! Nu har vi packat ner granen (passar oss perfekt med en mobil gran:-)) och åter fyllt bilen. Efter ett stopp på IKEA Linz för inhandling av knäckebröd, snaps, kaviar och pepparkaksdeg kör vi vidare till nästa juläventyr. Mühle, here we come!

Tack kära Paletti, P och G för en härlig vecka!

DSC_0629

 

Merry Christmas (heter så på Maltesiska) alla fina!

/Sus

Höststormar och fuktiga lakan….

Så var det dagt att lämna palmerna och sommarsolen för ett tag och bege oss till vårt andra hem, Österrike. Jag ser fram emot hög, frisk alpluft. Tänker att det är sunt att låta lungorna vila sig ifrån ”storstadens” ångor för en stund. Låta öronen pausa från julmusiken som den senaste veckan har skrålat ut ur högtalarna på gatan. Låta kroppen ta ledigt från solens farliga strålar. Nä, det ligger inte så mycket sanning i det jag just skrivit men visst ska det bli skönt att byta miljö en liten stund. Vi har ju länge drömt om att kunna välja vinter. Alltså åka till snön NÄR vi vill ha den, alltså inte 07.00 då alla ska till jobb och skola… Nu gör vi det för första gången. Vi väljer:-)

Sitter på planet, som för övrigt har flygvärdinnor iklädda jeans och kavaj. Mycket sympatiskt och modernt i jämförelse mot de vanliga 80- tals kostymer i galet fula färgkominationer. Hejja Air Berlin. Försöker samla ihop alla intryck från den gågna veckan. Precis som alltid är december en hektisk månad. Nu har jag för första gången spenderat denna månad på en ö i Medelhavet. Så lika men samtidigt så kolossalt olika. Visst är det julpynt och julmusik överallt. Julklappar ska inhandlas och skolkoncerter och avslutningar ska besökas. Jobb ska avslutas och betyg ska delas ut. MEN jag har inte åkt runt och letat parkeringsplats, har inte svettats i diverse varuhus, köpcentrum i jakt på att finna alla underliga prylar som fyller önskelistorna. Jag har inte suttit på evighetslånga bussfärder stressad över att inte hinna till luciatåget. Inte tvingat upp skoltrötta barn, med påsar under ögonen, okristligt tidigt. Sluppigt ta hand om ledsna barn sönderstressade av ohälsosam betygshets. Istället har jag lugnt och stilla knallat runt i centrum (det gör du på en eftermiddag), inhandlat julklappar och avslutat shoppingen med ett glas vin i solen på någon trevlig uteservering. Jag har låtit springskorna ta mig till avslutning och julkonsert. Fått uppleva och dela barnens känsla av medvind. Den känslan när hårt arbete ger resultat. En känsla som inte alltid befunnit sig i tidigare skolor.

IMG_6218 IMG_6238

 

 

Att krypa ner i blöta lakan är något nytt för familjen. Förstår att det tillhör vintern här. Mycket trix och fix med avfuktare och passande värmekällor. Allt för att slippa ta på sig en lagom skrynklig skjorta varje morgon. Otroligt häftiga omslag i vädret senaste veckan. Ena dagen badar vi för att nästa dag beskåda poolen sköljas över av resliga vågor. Vädrets makter ger mig kraft:-) Gillart!

IMG_6213


Bland kostym/dräkt klädda föräldrar satt jag ”raggarduschad” och lyssnade på julkonsert. Förenade nytta med nöje trots barnens önskan om att INTE se mor i löparkläder på skolan. Med tårfyllda ögon njöt jag av både sång, spel och diktläsning. Härligt och antagligen bara vackert med en mors öron…:-)

Ännu en gång slår det mig hur viktigt det är att byta ”liv” ibland. Plötsligt blir det som att alla invanda händelser åter väcks till liv! Ekorrhjulet har stannat och jag klivit av:-)

Ejja go skiing!

/Sus

 

 

Vin, Romeo, Julia och metaforer…livet är en fest!

Dom här stunderna i vardagen när jag stannar upp och funderar på vad jag egentligen pysslar med. Som igår kväll. Lagar korvstroganoff, dricker vin, läser Romeo och Julia och bloggar – synkront, med Stina Nordenstam i högtalarna. Som vilken galen fest som helst. Livet är en fest helt enkelt!  Eller snarare en massa fester av olika slag. Det är ganska märkligt, ju mer jag tänker på det, hur många fester vi går miste om pga att vi springer genom vardagen med tunnelseende. Nu kanske inte just den här festen placerar sig på topp fem listan. För lite vin, inte min favoriträtt och så det här med att analysera Romeo och Julia. Aldrig kunde jag drömma om att det fanns så många olika varianter på metaforer. Jag fick lära mig att en metafor är ett bildligt uttryck, en liknelse. That’s it! Men det räcker icke… Nu snackar vi Implied metaphor, Extended metaphor, Dead metaphor osv… Vet inte vad jag ska tycka om denna pedagogik. 14 år och förväntas kunna analysera långa, svåra texter. Lyfta ut metaforerna samt beskriva vad författaren egentligen vill säga med sitt ibäddade budskap. Enligt mig är du inte redo för denna utmaning vid 14 års ålder. Det kräver färdigheter och förståelse. Färdigheter som byggs upp av erfarenheter. Majoriteten 14 åringar har ännu inte läst så mycket poesi eller Shakespeare heller för den delen. Saknar den erfarenheten. Haha, önskar jag kunde dela med mig av diskusionen vi hade kring The dead metaphor, the leg of a chair:-) Ja ja, F har en tuff vecka kvar med ett antal exam. Glädjer mig att jag har tid att hjälpa henne. Längtar dock till vi kan lägga metaforer, organic poems och the rhyming schemes, åt sidan och istället ägna oss åt balansering av kemiska reaktioner.  Mer mina skills!

IMG_6136


Mor och far förgyllde vår vecka. Så härligt att ha dom här! Visst vi skype’ar frekvent men det är något speciellt att träffas IRL. Tack och lov. När detta inte längre känns nödvändigt, då har cypervärlden gått för långt! Jag kunde notera hur barnen knyckte åt sig pussar och kramar. Fyllde på sina förråd i vetskap om att det dröjer igen innan dom återigen får krama på mormor och morfar.  Fint! Innan dom kom funderade jag en del på vad vi skulle hitta på. Vad vill jag visa dom av ön? Vad vill dom se? Vad hinner vi på så kort tid? Konstaterade att det jag verkligen vill visa dom är hur vi lever vårt vardagsliv på en ö i Medelhavet:-) Vi fick dock till en crashsightseeing under dagarna. Båt till Valletta med lunch och vandring bland gränderna med dess långa trappor. Workoutpass på köpet:-). Bussen till the silent town Mdina. Långa vägen dit (ca 30 stopp på en sträcka kortare än 1 mil….) och korta vägen hem. Säger det igen, känner mig som Jesus när jag knallar runt innanför murarna i denna lilla stad. Mor och jag har som tradition att hänga en dag tillsammans runt jul och köpa julklappar till barnen. Antingen i Uppsala eller i Stockholm. Tänk att traditionen slapp brytas detta år! I år blev det dock på Malta:-) Otroligt effektiva var vi och hittade grymma saker till alla tre troll. Tack mor och far!

IMG_6117

IMG_6116

Me myself and I…

Kalendrarna fyller lägenheten. I år är det fler än jag som har skapat. Sparade månadspengar användes flitigt till inköp till kalendrarna. På något sätt gillar jag denna ”lilla julafton” som uppstår varje morgon i och med paketkalendern. Den hysteriska timman på julafton då alla paket ska öppnas, styckar vi nu  i 24 delar. Drar ut på det goda. Vi hinner stanna upp och njuta av varje paket. Får också uppleva glädjen (plågeriet för vissa…) i att vänta på just min dag:-) Nu är vi bara på ön till och med den 15 december så nog blir det lite galenskap på julafton också….mer om det sen!

IMG_6138 IMG_6132


Avståndet från Sverige gör det svårt att träffa, luncha eller ringa personer. Det i sin tur gör att chatten går varm. Det är inte ovanligt att jag har 5 chattar på gång samtidigt medans jag sitter och jobbar. Härligt. Det passar mig och matchar min dröm om ett virtuellt kontor:-) Fredagar innebär lite extra roliga chattar. Inte så mycket jobb utan mer socialt. Till exempel lyckades jag gräva fram musikertalangen ur en ”gammal” kollega som jag inte hade någon aning om! Snälla nån, vilka talanger som finns därute som vi inte har en aning om. Jag återkommer till det. Stanna upp! Ta dig tid. Lyssna. Jag lovar, det finns dolda styrkor och talanger närmare dig än du tror. Hela din vardag är fylld av dom. Talangerna. Tyvärr försvinner många av dom  i surret av all idolhysteri… Listen to this guys! https://dl.dropboxusercontent.com/u/5442854/mother.mp3

Jante mejta!

Bästa helgen till er alla fina där ute!

Sus