Catching up…när tankar blir till skrivna ord

Catching up……..

Ännu en gång har bloggandet hamnat lite på efterkälken. Synd kan jag tycka då bloggen kommit att bli lite av en dagbok för mig (Sus, blogg ÄR en dagbok…:-)) En plats att samla minnen på i en tid i livet då det händer väldigt mycket omkring mig och min familj. En minnenas bok som är rätt kul att ”bläddra” i då och då. Tankar, känslor och händelser som inte författas i läsbar form plitar jag ner i diverse anteckningsböcker. Dem fylls en efter en:-) Vad vet jag? Kanske blir orden en bok på ålderns höst (om jag får leva riktigt, riktigt länge vill säga..) Tiden sen senaste inlägget har innehållit långlopp, födelsedag, golftävling, handstående, premiärbad, konsert och jobb med roliga projekt:-)

Långloppet innehöll en extra krydda denna gång i form av sällskap av F och A. Underbart att få dela känslan och spänningen med dem. Till skillnad från Maran innehöll loppet höjdskillnader och en tidvis fantastisk utsikt över havet. Det visade sig vara en perfekt combo. Helt slut i benen, efter en riktigt lång backe som slutade uppe vid Dingli Cliffs var jag ju bara tvungen att stanna och filma:-). Nu med två medaljer på väggen ser jag fram emot nästa löpevenemang, National Mountain Running Championships den 23 maj.

IMG_0387
IMG_0388


 

IMG_0504

”Min stol”

Senaste kulturboosten på Theatru Manoel var Maltas filharmoniska orkester. Från stol nummer 1, som numer känner igen mig:-) blev jag ett med orkestern. Kunde nästan känna vindslagen från dirigentens taktpinne. Alltid lika fängslande att beskåda hur stråkinstrumenten synkront styr sina ståkar. Milimeters precision.

Firandet av 11 åring gjordes under pompa och ståt, såklart. Allt efter nyårslöftets alla regler. Trots att födelsedagsbarnet vaknade med feber blev det en lång dag med brunch, bowling, spelhall och middag. Säga vad man vill om mediciner men ibland gör dem underverk…. F var mycket nöjd med dagen även om spelen på önskelistan uteblev;-)

IMG_0549

F väl omhändertagen av syrrorna:-)

 


Ha, en film säger mer än tusen ord…:-) Tänk att för bara något år sen var jag helt säker på att yoga aldrig skulle bli min grej. Erkänner att jag hade väldigt svårt att se yoga som träning. Tyckte mest det såg långsamt och allmänt flummigt ut. Absolut inget för en person som gillar att lyfta skrot och springa i skogen. Ack så fel jag hade:-) Det är ju som balsam för själen. Liksom vrider ner volymen hos oss hyperaktiva. En otrolig utmaning på många olika plan. Det är kroppen som bestämmer, helt själv, utan hjärnans pushande viskningar. I sin egna takt avgör den när nästa steg bör tas. När varje led, sena och muskel är redo. När dem arbetar tillsammans och är lagom syresatta händer plötsligt något fantastiskt. Som till exempel att du står på händer utan väggens hjälp:-) Stort!


 

IMG_0594I onsdags kom vi så tillslut till Skåne <3. Redan på fredagen åkte barnen på golfläger. Att gå från fem ”vuxna” i ett hem till två märks på många sätt. Det är behagligt tyst omkring mig. Små trevliga samtal förs sådär när jag känner för det. Ingen mat behöver inhandlas. Det som handlades i fredags räcker fortfarande till nya gourmetmiddagar varje kväll. Hallmattan lyser med sin närvaro! och jag behöver inte kliva över ett antal skor av varierad storlek för att komma in. Mina dagssysslor avbryts inte av att någon har ont i magen, foten, benet, tån eller dyl och behöver bli ompysslad:-) Eller någon som är uttråkad och efterfrågar syselsättning. Det är helt enkelt väldigt vuxet i huset just nu… Trots detta behagliga lugn kan jag inte vänta på att huset ska fyllas med hormoner och härligt barnröster igen! Behöver inte vänta länge. I morrn tar jag tåget till Helsingborg och plockar upp svärmen:-) Härliga barn, välkomna hem!

Il-merħla hija miġbura!

/Sus

 

Nattaktiviteter och pensionärssnack….(om vädret)

IMG_0564Klockan är 07.00 när väckarklockan ringer. Termometern står på trevliga 17 grader. Himlens intensiva blåa färg är det första jag ser. Konstaterar att täcket känns torrt. Tar ner morgonrocken från kroken men slänger den på sängen. Den behövs inte denna morgon. Knallar förbi dörren till terassen. Fläker upp skjutdörrarna. Ställer mig i öppningen och fyller lungorna med Medelhavets friska luft. Knallar nerför trappen. Pölarna med vatten lyser med sin frånvaro (ni vet, Ac’ns varma luft som vid mötet med det kalla fönstret gått från gasform till flytande form. Bildar tunga vattensamlingar som tillslut fallit ner i trappen i form av stora vattendroppar) Tar min morgondusch. Sträcker mig mot handduken och ler. Känslan den känslan av en TORR handduk mot din kropp. Går ut till tvättstugan. Tvätten som hängt på tork under stjärnorna är torr. Hur är det möjligt? Med en ljus blick och en varm känsla i magen möter jag dagen!

Det har äntligen vänt! Öns vinter är över. Fukten borta. Värmen tillbaka! Ilandsproblem, jag vet! Men ön är verkligen inte utrustad för mer än två månaders vinter. Det är inget jag kommit på själv utan får medhåll från varje Maltes jag träffar. Suck och stön. Världen är upp och ner. Sverige får vår i mars och Malta får snö (eller hagel iaf…) när våren förväntas stå i full blom. Precis som vår kropp beter sig annorlunda och gör lite som den vill när vi inte mår bra gör nu moder jord. Låt oss alla tänka på det och göra allt vi kan….ja ni vet!


Ibland önskar jag att jag inte var så feg. Önskar att alla erfarenheter som byggt upp vissa spärrar i mig var som bortblåsta. Ville den natten så gärna packa min ryggsäck med sovsäck och liggunderlag. Fylla termosen med kaffe och lägga smörgåspapper mellan brödskivorna. Göra en riktig Dagobertsmörgås. Vandra runt i staden och möta natten och dess människor. Rulla ut sängen i närmaste gränd när tröttheten tog över.. Istället blev det att böna och be till min käraste att jobba som min livvakt under nattens timmar. Med lite kreativt övertygande om att att det är jättespännande att knalla runt i staden under hela natten, fick jag med honom! Iaf till klockan 04.00! Sen fick jag skapa själv;-) Trots att sovsäcken och liggunderlaget uteblev var det helt fantastisk att se staden vakna och somna. Lite extra speciellt var de tidiga morgontimmarna. Ljuset, människorna, lukterna, aktiviteten, mystiken och kaffelukten som spred sig över staden! Bara jag och min kamera. Under ett dygn släppte jag allt annat och la all mitt fokus på människorna runt omkring mig i staden. Observerade och lyssnade till alla berättelser som berättades till mig genom bilderna. Jag som är en riktig sjusovare och icke morgonmänniska ”tvingades” upp och fick uppleva en, för mig, helt ny värld. Kommer ställa klockan många tidiga morgnar framöver:-). Som en av 2030 deltagare ifrån 630 städer från 101 länder deltog jag i 24 hour project. Har ni en stund över kan jag varmt rekommendera att gå in och titta på alla fantastiska bilder från världens alla hörn som togs under detta dygn.

7.13am

En av mina favoriter från dygnet. Vånda en tidig, tidig lördagsmorgon….


Har inte längtat till Sverige nämnvärt sen jag landade på ön i slutet av Augusti men sen den dagen det blev bestämt att vi skulle spendera påsken i Skåne har jag längtat som ett litet barn längtar till sin födelsedag. Nu dagarna innan avfärd har jag räknat timmarna… Numer är det dessutom en fröjd att resa med hela familjen. Alla pysslar på sitt sätt för att få flygtimmarna att gå.

Full sysselsättning...

Full sysselsättning…

Jinstemgħu fuq fil Skåne! (Hörs vidare från Skåne!)

/Sus