Harmoni på hög nivå….

Vi hoppar in i hyrbilen, krånglar oss ut ur storstaden med ett enda mål- ”mot bergen”! Känslan den känslan när vi tillslut kommer fram till lilla byn där vägen börjar som ska ta oss upp till toppen. Denna gång var vi dock osäkra på om vägen vi valde skulle ta oss till målet. Efter ett antal kurvor och mer eller mindre trevliga diskussioner kring vägval…. passerade vi tillslut mållinjen. Där stod han, på 1500 m, Heinz! Med öppna armar blev vi välkomnade till Gasthaus Paletti som skulle bli vårt hem under kommande vecka. Och hemkänsla blev det med råge. Med en vecka kvar till julhelgerna var familjen Paletti fullt sysselsatta med att förbereda inför invasionen av turister som anländer på julafon. Som enda gäster blev vi uppassade på ett kungligt sätt. Ibland på gränsen till curling. Ovant och ibland lite väl närgånget men skam den familjemedlem som klagar!

DSC_0597 Det finns många fördelar med att ha barn i en skola som slutar redan den 12 december. En av dom är att du får glaciären för dig själv. Glaciären var ett måste denna gång då snön lyste med sin frånvaro. Känslan av vårskidåkning är dock inte fel den heller….

DSC_0584


Står på toppen och ser våra tre kiddozar susa ner för backen. I stort sett helt oberörda av backens isfläckar, opistade form och lutning. Tänker tillbaka på år av skidåkning. Skidåkning som kanske inte alltid varit friktionsfritt. Minns de kallaste, mökaste dagarna i fjällen. När det började hade vi en eller två ungar sovandes i vagnen nere vid värmestugan och den andra hängandes mellan benen i ankarliften. Varm choklad spillandes över täckbyxor och vantar. Täckbyxor blötvarma av kiss då närmaste toalett var alltför långt bort ..skidskolor som började alltför tidigt på morgonen. Ja, ibland mer blod, svett och tårar än njutning:-) Nu rinner en tår nerför kinden där jag står. En tår av ren och skär lycka. Vilken gåva att få hänga här med dessa stjärnor uppe på alpens topp. Skratta tillsammans i liften. Äta långa luncher. Leta race som ingen annan hittat! Snacka om pay-back- time:-)

En veckas Tiroler mat kräver sin träning! Det är tur att cerpentinvägarna lockar fram lusten att löpträna. Utsikten d v s belöningen som når dig ju högre upp du kommer. Svag lutning som ger kroppen en mjölksyra som känns i flera dar. Ännu en gång tårar av glädje:-)

bild 1 (1)


Vi gästas av sis P och G i slutet av veckan:-) Galenpannorna hade med sig en gran! Fraktad på planet från Sverige! Klart vi Malteser måste ha en gran!

DSC_0617

Husets ägare Fritz och Heinz fick kämpa fram ett leende när de förstod att det skulle stå en plastgran i deras hutte under veckan…..dock fick vi en överraskning då vi en morgon möttes av en välpimpad gran. TACK Fritz och TACK P OCH G! Nu har vi packat ner granen (passar oss perfekt med en mobil gran:-)) och åter fyllt bilen. Efter ett stopp på IKEA Linz för inhandling av knäckebröd, snaps, kaviar och pepparkaksdeg kör vi vidare till nästa juläventyr. Mühle, here we come!

Tack kära Paletti, P och G för en härlig vecka!

DSC_0629

 

Merry Christmas (heter så på Maltesiska) alla fina!

/Sus